Girfelle
För den som tänkt sig läsa bibeln från pärm till pärm så stupar man snart, när läsaren kommer till 4 mosebok så orkar man inte läsa släkt- och stamtavlorna. Bättre sömnpiller får man leta efter. Men de står i bibeln för att hedra, att berätta om dem som gått före oss, svara på en av våra existentiella livsfrågor. Varifrån kommer jag/vi! Vilka är våra rötter?
Mellan år 990 – 1100 finns det runstenar i Järfälla. En låg i århundraden som trappsteg in i vapenhuset Järfälla kyrka. Svårt sliten kunde man år 1728 när den byttes ut läsa: ”Lät resa stenen efter Hörse, sin broder.” Efter 1758 är stenen försvunnen. En vers i våra förfäders 4 mosebok: Jesu stamtavla är viktigt för profetians fullbordan.
”Den som lär sig av historien kan bättre forma sin tid och framtid. ” Talmud
Förr, för ca 850 år sedan byggdes en liten Romansk stenkyrka i Järfälla. Antagligen har det på kyrkans plats stått en liten träkyrka innan och innan det kanske en kultplats för tidigare form av tillbedjan. Den första stenkyrkan är idag koret i den nutida kyrkan, antagligen är kyrkans dopfunt samtida; sent 1100-tal. Dopfuntens figurer som berättar om kampen om den odöpta människan. Skall de onda eller goda krafterna få grepp om människan. Frågan lever kvar i en ny dräkt: Hur skall vi forma ett bra liv i Järfälla.
Nu står kyrkan i Järfälla inför en omorganisation, det har den gjort förr, och kommer säkert att göra så i framtiden också. Men nu är det vi som lever, arbetar, älskar, kämpar och har förmånen och ansvaret att vars den förtroendevalda och anställda skaran i Järfälla församling.
Men låt oss ta några axplock ur historien: Det har regnat in i kyrkan, under flera hundra år ålades gårdarna i Järfälla att ge takspån till kyrktaket. Men alla fullgjorde inte sitt uppdrag. Till slut så ledsnade kyrkorådet och år 1904 köptes skiffer in till kyrktak, alltihop kostade 3.300:- Man fick låna 1000 kr, en slottsherren Prof Mauritz på Görväln gåva på 800:- och betala 1500:- ur egen kyrkkista.
Kyrkans textilier har alltid varit viktiga att skydda, år 1343 köptes ett Pallium, en slags stola, till biskopen som visiterade, det kostade 30 öre silvermynt – en rikedom på den tiden.
Järfälla hette 1547 Girffelle, stavas …. Inte att sammanblanda med ordet Giraff.
För länge sedan bodde inte så många i Järfälla.
År 1700 bodde 600 personer i Järfälla
År 1710 i september kom pesten och 167 personer, nästan var tredje dog i Järfälla.
År 1800 bodde 592 i Järfälla och alla ansågs syssla med Jordbruk
År 1900 bodde 1.138 personer i Järfälla
År 2009 bor 64.355 personer i Järfälla. Från 1 kyrka finns nu 4 st + flera andra kapell, muslimska bönelokaler och hinduiska bönealtaren.
Kyrkan har oftast bara haft präst och klockare, men fler anställningsformer har kommit. År 1900 blev Carl Lif kyrkvaktare och orgeltrampare. Han var från början statardräng och livdragon. Först 1929 fick kyrkans orgel eltramp, innan trampade kyrkvaktaren varje gudstjänst orgelbälgen och organisten spelade. Många historier finns om att orgeltramparen varit i fejd med organisten och bara slutat trampa mitt under psalmen. Gud vår Guuuuud… Carl Lif fick en årslön på 150 kronor. Han skulle hålla kyrkogården i god ordning, kratta och skyffla gångarna. Ordning var nödvändig eftersom under många hundra år begravde man lik lite huller om buller utan gravstenar på kyrkogården.
”Vid grävning av gravar uppgrävdes lik, som ännu ej förmultnat. För att förhindra detta beslöt församlingens ledamöter, att i likhet med vad som redan var lagligen stagat 1773, alla begravningar skall ske i ordning efter varandra med början vid södra kyrkogårdsmuren och sedan radvis upp mot kyrkan”.
Behövde Lif en vikarie fick han betala ur egen ficka. Om ett fattighjon dog var det enda gången han kunde tjäna en extra hacka. För ringning, upp- och igenskottande av 6 fot ( 1.80 cm) djup grav för fattighjon fick han 4 kronor extra. Ibland fick han extra om han var tvungen att spränga sten i graven. Lif var socialist och härbägerade agitatorn August Palm när han var i Järfälla. Ett antal vanliga och besynnerliga människor har bott här och är begravda på kyrkogården. Förre finansministern Gunnar Strängs äldsta syster Edith vilar också här på kyrkogården, hon dog av sjukdom endast 18 år. Pappan var renhållningsarbetare. Men hon är den som hade flest A i betyg i den gamla folkskolan i Lövsta. Edith Sträng fick 12 av 16 A:n i betyg.
Idag är bara ett 10-tal gravar äldre än år 1900.
Skola, ålderdomshem, fattighus – alla dessa låg under kyrkoherdens och församlingens ansvar i den gamla tiden. Första kommentaren om skola i hela Järfälla är från 12 januari 1724.
”Samtliga sockenmän uppmanades att låta undervisa sina barn hos kyrkans klockare eller annan lämpligperson. För dem som är så fattiga, att de ej själva förmår betala för barnens undervisning lovade kyrkoherden, med församlingens samtycke, att skaffa fram pengar, bl a genom kollektmedel, och att skaffa nödiga böcker.” ”Det uppmanades Anders Andersson i Äggelundas att avstyra sina barn från svordom och bannskap, något som grannar och närboende högeligen klagat över. Dessutom skall han tillse att barnen undervisas i läsning och övas i gudfruktighet”.
Klockaren och äldre damer hade i hemmet de första eleverna. År 1804 - 09 bygger kyrkan Järfällas första skolbyggnad på Hjulsta ängar. Försumliga föräldrar som inte skickade barnen till skolan fick sitta med barnen i stocken på kyrkbacken, söndag efter gudstjänsten.
Järfälla kyrkas församlingsexpedition är ombyggt men det var Järfällas första ålderdomshem. År 1914 tillträdde fattigvårdsutbildade Alma Ericsson tjänsten som Järfällas första ålderdomshemsföreståndarinna i det nybyggda ålderdomshemmet. 1993 gjordes huset om till församlingshem. Alma har sin sista vila på Järfälla kyrkogård.
Alla de personer jag nämner här vilar inne på kyrkogården. Ett av de besynnerligare livsödena är Catharina Ebba Horn af Åminne. Hon var en officiell Maria Magdalena. Hon var nämligen år 1745 – 48 konung Fredrik I:s officiella älskarinna. (Kungens frilla) För det fick hon titeln Romersk Riksgrevinna (det står så på gravstenen med kungakrona, öster om koret) med piga, kammarjungfru m.m. Hon gifte sig senare med en Major.
Många trädgårdsmästare har bott i Järfälla, bl.a. Carl Jansson som var kunglig hovleverantör av Sparris.
Men Järfällas mest kände person är begravd i Arboga, fick fyrtio piskrapp på kyrkbacken för det han/hon gjord. Natten den 6 februari 1812 stal Lasse-Maja kyrksilvret ur Järfälla kyrkas sakristia. Hans tjuvkompis var på sniskan, och var så skraj att han såg vålnader på läktaren i kyrkan och lade bena på ryggen. Kalken kom tillbaka och Lasse-Maja hamnade på fästning. 50 år senare stals kalken och patenen igen och har aldrig kommit tillbaka.
Från reformationen på 1500-talet fram till år 1939 var Järfälla en annex kyrka till Spånga församling och löd under Spånga församlings kyrkoherde. Men 1939 blev Elis Längqvist Järfälla pastorats första kyrkoherde. Han var ledamot i nästan allt som fanns i Järfälla; barnavård, skolan, äldrevård, Kommunen, bygg, och vägstyrelser, Högern. Sedan blev Gösta Ronqvist kyrkoherde, han var också högerman, men lämnade högern 1968 då även de röstade för att Metro och ICA skulle få tillåtas ha öppet på söndagar. Sedan blev Per Lundblad Sveriges yngste kyrkoherde i Järfälla, med dispens från Kungen. Så delades Järfälla in i fyra församlingar, historiskt tidsaspekt bara en kosmisk vindpust. 1 januari 2010 blir Krister Kappel ny kyrkoherde för Järfälla församling.
Nu står VI här, med generationer i ryggen bakom oss, Vi har lånat jorden, kyrkan av våra barn och generationer som kommer framför oss, de skall döma och kommentera oss. Nu är det vår tur att ta ansvar i glädje och hårt arbete. Vårt uppdrag är att bereda väg för Herren Jesus Kristus, som räddar/frälser sitt folk från deras synder.
Amen !
Anders K. Hägglund 2009-12-10
Arbetsledande komminister i Järfälla gamla kyrka